-

Min finaste, bästa vän opererades igår.
Från klockan halv 3 till halv 6 gick jag på nålar. Jag somnade till och med av oro, som jag ofta gör när känslor tar över. Det är som att dra ur en propp.
Operationen gick bra, och inflammationen hade inte spridit sig från livmodern.
Vi får hämta Nelli runt 3 idag, det kommer vara så skönt att ha henne hemma igen.
Man inser verkligen vad som är viktigt när situationer som denna uppstår.
Vad vore jag utan min vapendragare?