I miss the comfort in being sad.

Ångest blurr.
För jag vet inte.
Bra - dåligt?
Jag är bara okreativ och hittar inget sätt att koppla av längre.

Vänskap.

Jag har gett upp en vän.
Nu får det vara nog.

Ett bevis till rövhatt.

Igår var en riktigt mysig 23-års fest för Georgie.
Dock hamnade jag, Jennifer och Carl på golvet. Spexat.
Jag försöker hitta nåt o skriva, jag har skrivit många rader och sedan raderat dem.
Men det var en bra fest tills jag kastades in i en sned panikattack.


Jag har inte gråtit nånting om du skulle tro det.
Du är bara ett bevis på att falska rövhattar finns.
Men fan vad besviken jag är på dig.
Ingen big deal va? Eller hur? Puss på dig med.
 

Jag är trött på att inte vara "normal". Jag är trött på att bli sviken.
Jag är trött på mediciner. Jag är trött på att inte kunna leva.
Jag är trött på att försöka.


Imorgon är det skola.. och jag känner mig lagom motiverad.
Jag borde plugga.
Skit.

Ett försök till ett "riktigt" inlägg.

OKEJ.
-here we go.

Det som faktiskt piggar upp denna vecka är Georges 23års fest på lördag. Och Jennifer såklart, men det fattar väl alla redan.

Nu.. när jag ska försöka skriva ett riktigt inlägg kommer jag inte på nånting.
Ibland känns livet så djefla noll.
Man vet inte om man ska skratta eller gråta.
Det är varken dåligt eller bra.
Noll helt enkelt.

Ibland frågar jag mig själv, hur ser folk mig?
Är jag ett totalt fuckup eller är jag tjatig och tråkig? Upprepande?
Egentligen bryr jag mig inte så mycket, vissa dagar kanske, men oftast inte.
Jag orkar inte lägga energi på folk som inte betyder nåt för mig.. som varken har en plats i mitt hjärta eller hjärna.
Såna som verkligen bränt sina broar, människor som har sårat eller bara flugit iväg.
För varför, varför ska jag som människa ta en sådan börda?
Jag försöker oftast stänga av dem. Slå upp en vägg mellan mig och människan.
Men ibland, jag måste medge, att ibland rasar den samman totalt, och jag ligger platt med grunden.

Jag har egentligen mycket i min hjärna men inte mycket att säga.
Jag har varken bra eller dåligt självförtroende.
Jag är varken högljud eller tystlåten.
Jag är varken tjock eller smal.
Som sagt, noll.

Det var ett försök, det blev många bokstäver. Vetefan om det var nåt att ha, men detta blev det och detta är det.

Ska jag vara ärlig?

..så vill jag slå ner de där fula lysande hjärtanen utanför köksfönstret.
jag vill inte se dem.
fula är de och minnen kommer med dem.
och jag vill slå ner dem.
Well I don't feel better when I'm fucking around.

som igen.

vi ska alla en gång dö.

minnen. jävla årstid.
jävla  jävla minnen.
jag ogillar dig o dina beteenden.
men mest hatar jag mig.

21:37


Jennifers Scarification.

Well, idag har varit en anus dag.
Mötte upp med Esmeralda i skolan och klagade över allt och alla och mig själv.
Var tvungen att gå hem tidigare, orkade inte med allt äckel.
Har sovit massor, försökt att läsa och försökt att plugga. Well.. inte direkt stora framsteg.
/K.

Scarification.

Jennifer skaffade sig en grymt snygg scarification, trodde att det skulle blöda 100x mer än det gjorde... och även att jag skulle svimma. Men icke! Resultatet blev nice och foto kommer upp på min bdb efter jag orkar lägga över bilderna på datorn.

Just nu har jag verkligen ingenting att säga.
Bara att endel människor är f-ö-r-j-ä-v-l-i-g-a-. Och att jag inte är den som brukar anse människor på det sättet.
Men jag antar att mitt humör är lagom instabilt.. ha!
MEN nu ska jag läsa och inte lägga ner mer tid på onödigheter.. tjing.
/K.

RSS 2.0