Det är inget jag visar.

Att smeka din kind,

är som att ta på något långt bortom fjärran.

Som en dröm är verklig om natten,

men dagen därpå jag blott kan minnas.


Att möta din blick,

får mitt sköra hjärta att rusa.

Kroppen skälver,

jag hör blodet i mitt huvud brusa.


Tiden vi fick

var ej märkvärdig.

Fallfärdig står jag här

och saknar din doft.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0