This Wind.

Idag är jag så trött på att vara mig själv.
Jag måste fokusera för att gå rakt. Och framför ögonen flimmrar prickar i olika färger.
Förbannat trött på det här, det är vad jag är.
Jag vill inte ha höst. Jag vill inte ha vinter. Jag vill inte ha mörker.
Idag vill jag ingenting annat än att ligga under täcket och bara stirra rakt ut i intet.
Men imorn kommer en ny dag, och nya uppgifter.
Det är väl bara att hålla ut och vänta på nya vindar.
Men väntan är skit.
Och jag är bitter.
Och kall.
Och jobbig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0